Moto Boy – eller Oskar Humlebo som han heter utanför scenen – föddes och växte upp i Hälsingland. Den kritikerrosade artisten slog igenom 2006. Under de senaste åren har han turnerat, komponerat, varit gitarrist i The Cardigans samt haft en av huvudrollerna i barockoperan L ’Orfeo.

I vår åker han ut på turné med sitt fjärde album ”NEW MUSIC”. Slottemagasinet slog hans nummer för att ställa några frågor.

Hej Oskar! Vi imponeras av din kreativitet. Var hittar du kraften?

– Hej! Jag gillar dynamik. Att göra konstiga saker har blivit en slags drog som inspirerar. Jag kan inte göra bara en sak i taget – det ger mig liggsår. Samtidigt får man inte kötta på för mycket och vara dumdristig. Att pyssla med många knasiga saker samtidigt kräver så klart god organisering, och jag har fått lära mig att använda många olika färgpennor i kalendern.

När bestämde du dig för att bli musiker? 

– Jag var nog bara 10 år gammal. Tv-serien Twin Peaks hade faktiskt något med det att göra. Jag fascinerades av musiken och lyssnade på soundtracket om och om igen. Det inspirerar mig fortfarande och det händer att jag låser in mig med starkt kaffe och donuts ibland och ser hela serien från början till slut. Även om den alltid spårar ur lite på slutet.

Du bor sedan länge i Skåne men växte upp i Hälsingland. Vad har landskapet betytt för dig?

– Mycket, men ibland behöver man lämna något för att förstå det. Det är nåt visst med Hälsingland och jag har många minnen från Hudiksvall, Färila, Ljusdal och Bollnäs. Jag gillar skogen, havet och Hälsingegårdarna som finns där. De mjuka böljande bergen är som en vacker tatuering i själen.

Du är lite av en ensamvarg och känd för att vilja ha full kontroll över din musik?

– Ja, jag har alltid varit envis och obstinat och vill ha allt på mitt eget vis. Jag gillar att det är möjligt att kunna vara sin egen fabrik, utan att behöva sälja sig eller vara beroende av stora skivbolag. Men det kräver tålamod och tar tid. Man behöver vara trygg i sig själv och stå för det man gör och våga lita på att publiken gillar det. Då sprids musiken naturligt utan att man behöver köpa exponering. Jag hittade nyligen min nya singel på några olika bloggar i Japan utan att ha försökt nå dit och det är häftigt.

Nina Persson gästsjunger på nya singeln ”Dead for seconds”. Vi gillar den, och videon!

– Ja Nina är en nära vän och vi har turnerat mycket tillsammans med The Cardigans. Vi hade kul när vi spelade in låten och musikvideon, som sattes ihop av ungefär 4 000 olika stillbilder. Jag gjorde videon själv på ett par dagar, istället för att betala 100 000 spänn till nåt produktionsbolag för onödiga 3D-effekter.

Berätta mer om ditt nya album?

– Det har producerats av den Berlinbaserade producenten Niko Stoessl. På skivan medverkar förutom Nina Persson trummisen Christian Eigner som bl a spelar med Depeche Mode. Albumet är det första med Moto Boy som släpps på mitt och min fru Pikkos eget skivbolag KaiLudvig.

Vilken musik lyssnar du på?

– Jag tycker om att gräva djupare än vad som spelas på topplistorna, eftersom nästan allt där ägs av stora skivbolag. Just nu lyssnar jag mycket på elektronisk musik från Tyskland, Island och olika delar av Norden.

Du är mångas idol. Har du själv blivit star struck någon gång? 

– Ja det hände faktiskt när jag befann mig i samma rum som Björk. Vilken energi, alltså. Hon är en urkraft!

Hinner du vara ledig?

– Ja jag måste stänga av allt ibland. Jag är redan lite less på min nya skiva, fast den inte ens är ute än haha. Då kan det göra gott att pausa från musiken och göra något helt annat. Jag snickrar gärna på mitt hus eller bygger möbler. Jag gillar att arbeta med händerna.

Vart reser du helst?

– Jag har tillbringat mycket tid i Berlin de senaste åren. Det är en enkel stad att ha roligt i och det har jag, varje gång. Det finns liksom inte samma motstånd där som i Stockholm. Mindre motstånd mot livet.

Ok Oskar, tack för pratstunden. En sista fråga bara. Hur ska vi rädda världen? 

– Svaret är egentligen ganska enkelt. Låt kvinnorna styra världen så kommer allt bli bra. Jag kanske låter politiskt inkorrekt när jag säger så men jag har sett det så många gånger; att män, gubbar och snubbar bara klantar till det hela tiden.

Foto: Christian Bang