Sång, musik, underhållning, undervisning, dans, teater och scenkonst. Brita Björs vill göra allt – hela tiden – och det gör hon.

– Tack för igår! Jag skulle rösta på Queen B om det blev presidentval.

– Ja, det känns inte så svårt att göra ett bättre jobb än Donald Trump, så jag skulle rösta samma.

Artisten Brita Björs får beröm från en vän som kvällen före sett ett smakprov ur hennes nya projekt Folkmusikens Beyoncé. Brita kallar det en krock mellan popdivan och knätofsen, och på scenen drabbas hennes karaktär av storhetsvansinne och likställer sig med världsartisten Beyoncé. Planen är att showen ska bli chockerande, sexig och politisk och utmana de föreställningar som finns kring folkmusikens hemvävda image. Folkmusikens Beyoncé är Britas stora satsning under 2017, och i projektet samarbetar hon med sin syster Ida Björs som kommer att ansvara för kostym, scenografi och rekvisita.

– Folkmusikens Beyoncé stöttas av Region Skåne, Malmö Stad och Konstnärsnämnden. Projektet liger i startgroparna men ska bli ett multikonstnärligt scenkonstverk. En blandning av elektronisk popig och akustisk traditionell folkmusik, och folkdans i kombination med Beyoncé-koreografi. Kostymen blir en mix av folkdräkt och sexy diva.  Det blir också en lek med fördomar, och att utmana normer för vad vi tror folkvisan kan symbolisera och vilka budskap den kan bära, samt att undersöka storhetsvansinne som fenomen och drivkraft, säger Brita.

Uppmuntrande underdogmentalitet

Brita Björs, som växte upp på en bondgård i Järvsö, flyttade till Malmö för att utbilda sig till sång- och musiklärare på Musikhögskolan. I dag är hon egenföretagare med uppdrag inom sång, musik, underhållning, undervisning, teater och scenkonst. Och i Malmö planerar hon att stanna.

– Jag blev förtjust första gången jag besökte Malmö, och somnade med fjärilar i magen. På den vägen är det – det är den bästa staden jag vet. Det är lätt att lära känna folk och  lätt att bli medbjuden i olika projekt. Jag får verkligen leva ut mina drömmar, utan att behöva vässa armbågarna eller trampa över lik. Man behöver inte vara det minsta hård för att ges utrymme i Malmö och det finns en uppmuntrande underdogmentalitet som gör att man hejar, stöttar och lyfter varann inom kulturlivet.

Saknar snön och stjärnorna

Men visst saknar hon Järvsö, och Brita berättar om hemmakärleken som fortfarande är mycket stark.

– Jag är så glad över att ha vuxit upp i Järvsö. Det är en kulturbygd med jättemycket aktivitet och som liten blev jag ofta tillfrågad om att vara med i olika sammanhang. Det har varit en stor fördel för mig tror jag. Man behöver inte vara bäst för att få vara med, det finns ingen elitsatsning från unga år utan alla som vill är välkomna. Man ges möjlighet att utvecklas och det har betytt mycket för mig. Jag saknar Järvsö ofta för där finns ju mina rötter, min bas och den stora tryggheten. Järvsö är en väldigt viktig del av min identitet, som haft stor del i att forma mig till den jag är idag. Det är ju enda minuset med att bo i Malmö, att det är så jävla långt hem. Jag saknar familjen, släkten, vännerna, miljön, snön, stjärnorna, skogen, bergen, Ljusnan, hur det luktar, korna, fåren, höet, god mat, byafester och tillhörigheten.

Bodde granne med Träteatern

Det var i Järvsö som drömmen om en framtid som skådespelare föddes. Familjen Björs bodde grannar med Träteatern, och föreställningen Ingen som jag (om spelmannen From- Olles liv, reds anm.) är den Brita har sett flest gånger. Hon var tonåring när den hade premiär och lärde sig alla repliker och låtar utantill.

– Det var en sån fin kombination av folkmusik, folkdans, folkdräkter och lokal historia. Det träffade väldigt rätt i tiden och lyfte hela ens folkliga arv till helt nya dimensioner. Jag blev helt förtrollad av teatern som rum och upplevelse. Skådespelarna, musiken, dräkterna och dofterna var magiska för mig och jag kan förnimma det än i dag.

Brita Björs

Musik, teater och snusk

Brita spelar och sjunger i bandet Tall Dark Strangers, leder workshops i skolor, har medverkat som kompositör och musiker på Malmö Stadsteater, arbetar med integration genom kultur och är en av grundarna till kulturföreningen Scensation på Hälsinglands Träteater i Järvsö. Hon producerar musik både på egen hand och med sambon Max Tellving, och driver tillsammans med kollegan Carl-Erik Carlsson The Erotica Project. Duon spelar ett frireligiöst par med tveksam klädsmak som reser land och rike  för att missionera sitt budskap med hjälp av snuskvisor. Duon har bland annat gästspelat i SVT:s humorprogram Robins.

– Vi kallar oss själva för världens bästa snuskband, och det tycker vi att vi har all rätt att göra, haha. Många tror vi skriver låttexterna själva, men allt är traditionellt material och vissa av låtarna är flera hundra år gamla. Det finns sjukt mycket tjusiga och absurda snuskvisor, men dessvärre passar de inte i så många sammanhang så därför kändes det rimligt att starta TEP som en hyllning till vårt snuskiga arv. Ofta får vi nån slags skräckblandad reaktion eftersom folk har lite svårt att förstå om det är på låtsas eller på riktigt. Vissa blir stötta, men eftersom vi gör det med oerhört mycket hjärta och snäll framtoning så brukar de flesta smälta till slut.

The Erotica Project

Berätta om din roll i kulturföreningen Scensation?

– Scensation började som en fantasidiskussion bland mina barndomskompisar. Flera av oss var med i dansgruppen Oviga som gjorde moderna folkdansföreställningar och åkte på turnéer under högstadiet och gymnasietiden. Vi var väldigt engagerade i kulturlivet hemma i Järvsö under uppväxten vilket har gett en viktig grund och många av oss har fortsatt med kultur på olika vis i vuxen ålder. Därför kändes det rätt att försöka ge tillbaks nåt till hembygden, och vara med och skapa såna där möjligheter som vi drogs med i som unga. Min roll har varierat under de olika uppsättningarna; när vi satte upp Peter Pan 2012 var jag skådespelare, 2013 var jag mammaledig men skötte lite administration, 2014 var jag regiassistent. Nu de senaste somrarna har det varit svårt att hitta tid till ett så pass intensivt sommarjobb som Scensation är. De veckor vi är uppe om sommaren vill vi hinna umgås med folk, hänga på stranden, vara lite spontana och lediga helt enkelt, för frilanslivet är ganska intensivt annars.

I musikprojektet ”Brita och Max” arbetar du tillsammans med din sambo. Hur är det?

– Vi träffades för att vi spelade i samma bluegrass/oldtime-band, Tall Dark Strangers, så vi har ju alltid haft musiken som en gemensam nämnare. Men sen blev vi utmanade av en kompis att börja spela in covers, för att vi tyckte vi hade för tråkigt om kvällarna. Max har de senaste åren snöat in på gitarrspel och jag hankar mig fram på att spela lite kontrabas, plus att vi båda tycker om att sjunga förstås. Vi har också börjat skriva musik ihop, och bland varit med i Svensktoppen nästa i P4 Gävleborg två gånger. Det är ju jättekul att kunna dela musiken tillsammans med sin partner, och mysigt att man kan göra en del jobb som också blir lite familjeäventyr liksom. Men det kan också vara svårt ibland att jobba med sin partner, man har ju lite kortare stubin när det gäller ens närmsta, så det händer att det blir gräl istället för ljuv musik. Men när vi lyckas hålla oss på rätt sida trevlighetsgränsen så är det väldigt roligt att ha möjlighet att skapa tillsammans med sin partner.

Vad tycker du om kulturlivet i Ljusdals kommun? Saknas något?

– Det finns ett stort ideellt engagemang med många etablerade och drivna kulturarbetare. Det som saknas, och som gör att jag inte planerar att flytta hem, är att det är svårt att ges jobb. Man får driva mycket själv, vilket kan vara fantastiskt, men jag tycker det är väldigt lyxigt att periodvis kunna jobba med egna projekt och periodvis kunna anställas eller få uppdrag från annan part. Det är lite bortskämt att resonera så men jag trivs helt enkelt för bra med den blandningen så jag har svårt att känna att jag vill ge upp det. Malmö är också en kommun som har en väldigt hårt satsande kulturpolitik och det är svårt att jämföra, men det tror jag är viktigt för Ljusdals kommun att komma ihåg; att utan kultur så mister man attraktionskraften. Det är riktigt dumdristigt att tro att ett nytt köpcentrum skulle vara frälsningen för bygden, dels är Ljusdal inte tillräckligt stort för att locka till sig de flådiga kedjorna, och dels funkar det inte att shoppa sig ur bekymren. Dra lärdom av Bollnäs katastrofdåliga hantering när de sålde ut torget för att bygga nytt köpcentrum, där allt bara blev skit och en svindyr läxa för kommunen. Att däremot ha ett rikt och varierat kulturliv är något som verkligen ger mervärde, som gör att folk trivs att bo där och lockar till sig fler att flytta dit.

Vill jobba på alla balla ställen

Brita Björs gör mycket, hela tiden, och det vill hon fortsätta med.

Jag vill jobba på alla balla ställen överallt! Det är nog kombinationen som är min grej. Jag är en bra sångare men jag skriver och producerar dessutom och  är bra på att berätta historier och vara rolig,  Jag kan spela teater och dansa, har ett öga för färg och form, och  nån slags grundkänsla för dramaturgi. Jag gillar att formulera mig och är en peppande pedagog… Allt det tror jag gör mig till en bra artist som kan visa sig från många olika sidor.

Har du några förebilder?

– Ann Petrén. Dolly Parton. Och Lill-Babs, som är Sveriges mest slitstarka och hjärtliga artist. Jag är oerhört imponerad av hennes artisteri och driv, och väldigt stolt över att jag fått motta hennes stipendium. Sen har jag ett stort intresse för vintersport och jag blev väldigt starstruck när min sambo, som jobbar som producent på SVT, skulle åka upp till Storuman för att filma Björn Ferry och Heidi Andersson i höstas. Heidi Andersson är ju en fantastisk förebild och stark i både kropp och psyke. Envis, egensinnig, tuff, klok, snygg och som en livs levande superhjälte. Och Björn Ferry är ju en av de största skidskyttarna vi haft i Sverige. De skrev idolkort till mig som de skickade hem med sambon. Det var stort fast jag var ju inte ens där.

Hur ser livet ut om 10 år?

– Jag vill ju att det fortsätter så här fast mer. Jag vill gärna ha ett till barn, i en fortsatt trevlig bostad i Malmö med möjlighet att kunna åka till huset i Järvsö ännu oftare än nu. Jag hoppas att frilanslivet rullar på, och att vi inte har någon djup ekonomisk eller personlig kris. Att jag är ännu mer etablerad inom mina områden och har möjlighet att variera mellan egna projekt och spännande uppdrag från andra.

I sommar hänger Brita Björs hemma i Järvsö på semester, och hon ser fram emot att se Scensations nya uppsättning Resan från Ugri-La-Brek, även om det blir från publikplats denna gång. Bada tänker hon också göra.

– Jag älskar att bada och simma och leka! Särstasängje i Säljesta är roligaste badplatsen i kommunen. Andra guldkorn att besöka är Kulturkossan, Karlsgården, Rosehills och Galleri Ladan.

Text: Johanna Syrén Foto: Anna Wahlgren

Mer om Folkmusikens Beyoncé: https://folkmusikensbeyonce.wordpress.com

Ännu mer: www.britabjors.se